VA: Skitsak eller tillväxtmotor
7 700 årsarbeten under tio år, 6 200 av dessa inom bygg och anläggning. Det kan bli följden av Maxima, det jättelika avloppsreningssystem som ska genomföras i sydvästra Skåne. Betydelsen av det svenska VA-systemet kommer att lyftas på ett seminarium på Entreprenad Live 6 september.
Om tågtrafiken drabbas av störningar eller om en väg måste stängas av på grund av exempelvis ras blir ofta protesterna både höga och omfattande. Infrastrukturen ovan jord är synbar och störningar blir därmed märkbara för många.
Då är situationen helt annorlunda för det drygt 190 000 kilometer långa allmänna ledningsnät som distribuerar vatten under jord och därmed är osynligt för de flesta. Återanskaffningsvärdet för de allmänna VA-ledningsnäten uppskattas till ungefär 500 miljarder kronor och stora delar av nätet är ålderstiget och behöver åtgärdas.
– Branschorganisationen Svenskt Vatten har beräknat att vi behöver satsa ungefär 31 miljarder kronor per år i investeringar och reinvesteringar i det svenska VA-systemet, men som det ser ut stannar satsningarna kring 21 miljarder kronor per år, säger Daniel Persson, vd för Progress PR Öresund.
Han kommer att leda ett seminarium arrangerat av VA-Fakta, under Entreprenad Live som tydliggör problemet med dagens eftersatta VA-system och inte minst lyfter fördelarna med att åtgärda problemen.
– Frågeställningen får inte den uppmärksamhet den förtjänar. Det är lätt att se kostnaderna, men det som ofta glöms bort är att VA-investeringar i sig är tillväxtskapande. I Malmöregionen planeras för Maxima, ett nytt avloppsreningssystem som sammantaget bedöms vara en satsning på 17,5 miljarder kronor. I en tidig studie beräknades projektet generera ungefär 7 700 årsarbeten under en tioårsperiod. 6 200 av dessa finns inom bygg och anläggning och resten kan hänföras till köp av varor och tjänster. Det är en enorm injektion för regionen och lägger också grund för bland annat bostadsbyggande och företagsetableringar.
I en rapport har VA-Fakta studerat konsekvenserna av vattenläckor och det är läsning som även bör intressera politiker, inte minst på kommunal och regional nivå. Enligt rapporten ansvarar kommunala VA-organisationer för minst 556 av de vattenläckor som media rapporterade om under 2023.
Några fakta som lyfts fram i rapporten är:
Skolverksamheter har drabbats av kommunala vattenläckor vid minst 25 tillfällen. Vid 16 av dessa tillfällen behövde skolverksamheten stängas på grund av läckan.
– – Väg- och trafikpåverkan i minst 96 av de rapporterade vattenläckorna.
– – Flera sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden blev utan dricksvatten på grund av läckor i kommunala VA-system.
– – Vattenläckor har vid flera tillfällen gett hela samhällen vattenbrist, vilket lett till stora konsekvenser som varit svåra att hantera för lokalsamhället utan hjälp utifrån.
En slutsats är att en planerad utbytesplan för vatten- och avloppssystem i tid kostar betydligt mindre än akuta lagningar. Utöver reparationskostnaderna tillkommer exempelvis frånvaro från jobb, skola, läkarbesök och minskad produktion inom bygg och industri. Det kan medföra långtgående negativa konsekvenser för hela samhället.
– I Sverige finns ungefär 1 700 reningsverk, vilket bara det skapar investeringar på cirka 5,7 miljarder kronor per år. I en studie som VA-Fakta presenterade i riksdagen förra året ges exempel på hur investeringar på två miljarder kronor i ett reningsverk i Gävle genererar 1 500 nya årsarbeten. I Kalmar bedöms ungefär 2 500 årsarbeten tillkomma tack vare investeringar på 2,1 miljarder kronor, berättar Daniel Persson.
Ytterligare belysning på ett mycket hett ämne kommer att ges på det seminarium som arrangeras under Entreprenad Live på Ring Knutstorp fredagen 6 september. Där medverkar Carola Joelsson, huvudprojektledare för Maxima (VA Syd), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), ordförande NSVA och vice ordförande för Sydvatten, Anders Robertsson, VA-Fakta och vd för Maskinentreprenörerna samt Anders Gärdsmark, regionchef Syd för Byggföretagen. Moderator är Daniel Persson.
