Framtidstro och optimism på infradag

Infrastrukturskuld, extremväder, brottslighet mot företag, oligopol och elektrifiering var några av de ämnen som diskuterades på Stora Infradagen som i år arrangerades för artonde gången av Maskinentreprenörerna. Trots dagens något skakiga ekonomi präglades arrangemanget av optimism och framtidstro.

Det var en pressad, men optimistisk och entusiastisk bransch som träffades på Stora Infradagen på Waterfront i Stockholm 25-26 januari. I den ena vågskålen ligger ökade kostnader i form av bland annat höjda räntor och priser som skjuter i höjden på material och drivmedel. Samtidigt skjuts såväl stora som små projekt på framtiden.

I den andra vågskålen finns vetskapen om att dagens gigantiska underhållsskuld i infrastrukturen och en nödvändig anpassning till extremväder kommer att ställa krav på gigantiska nyinvesteringar och omfattande underhållsarbeten fördelade på både stora och små projekt och spridda över stora delar av landet.

– Vi står inför stora investeringar i branschen, både med avseende på nya projekt och underhållsarbeten. Våra medlemmar har mycket att göra, även om det i en vikande marknad blir fler som konkurrerar om jobben. Det finns också stora regionala skillnader där det för närvarande är det högsta tempot i norr och i väster, säger arrangerande Maskinentreprenörernas vd Anders Robertsson.

– I dagens ekonomiskt besvärliga läge ligger Stora Infradagen bra i tiden med sällsynt goda förutsättningar att nätverka, synliggöra och påverka. Jag har varit på samtliga arton arrangemang och jag tycker att årets program varit det mest intressanta hittills och lockade rekordmånga deltagare – 300 på torsdagen som var öppen för våra medlemmar och 500 på fredagen.

Ända sedan starten har Stora Infradagen varit ett forum där branschen kan träffas för att umgås, utbyta erfarenheter och delta i dialoger med beslutsfattare. Årets upplaga var inget undantag. Inte minst senare tids galopperande kostnadsökningar och stora störningar i den eftersatta infrastrukturen har gett upphov till en mängd frågor som söker svar.

Maskinentreprenörerna krävde nyligen i ett öppet brev till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson att han skyndsamt måste agera för att beta av infrastrukturskulden redan under 2024 genom att öka satsningarna på underhåll.

 – Det är dags att gasa när konjunkturen bromsar in så att dagens svagheter i underhållet av Sveriges infrastruktur inte blir ett hot mot landets framtida tillväxt. Att investera i infrastruktur är att investera i framtiden, säger Anders Robertsson.

Följdriktigt inleddes fredagens program av Andreas Carlson som tillsammans med bland andra riksrevisorn Helena Lindberg och Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana hade mycket att tala om.

Diskussionen kom till stor del att präglas av den ram på 959 miljarder kronor som regeringen avsatt i den nationella planen för infrastruktur fram till och med 2037. Enligt Roberto Maiorana behövs dock ytterligare 150 miljarder kronor om det ska vara möjligt att åtgärda den gigantiska underhållsskuld som byggts upp av en lång rad av passiva regeringar under många år.

Riksrevisorn lyfte i sin tur problemet med Trafikverkets svaga kostnadskontroll i både projekt och underhållsuppdrag.
– Vi har jobbat mycket med den frågan. Vi har nu betydligt bättre kontrollsystem än tidigare och räknar med att det blir betydligt bättre framöver, lovade Roberto Maiorana.

Andreas Carlson lovade å sin sida att regeringen satt stopp för nya stambanor för höghastighetståg och att den säger nej till det så kallade återförstatligandet av järnvägsunderhållet. Han var också tydlig med att regeringens hållpunkt för miljöskadliga utsläpp ligger så långt borta som 2045. I praktiken betyder det att de mål som tidigare gällt för 2030 inte längre behöver uppfyllas. Det blir alltså kommande regeringar som får uppdraget att ”ta igen” de år som nu förloras.

Allt oftare domineras nyhetsflödet av konsekvenserna av så kallat extremväder. Sara Schelin, kommundirektör i Åre, berättade om hur man med hjälp av maskinentreprenörer snabbt åtgärdade de ras som blev följden när stormen Hans attackerade med full kraft förra året.

Även entreprenören Stefan Lindby, Väg & Byggnadsgrus på Gotland AB, berättade om sina erfarenheter av hur extremväder hanteras. Den gemensamma nämnaren är att det krävs lokala organisationer som snabbt kan tas i drift när så behövs. Samtidigt krävs bland annat snabba kommunikationer, samarbete och tillit mellan de personer och företag som berörs.

Anders Edstam, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, betonade vikten av att alla har samma bild och att det är tydligt vem som ska ta juridiska beslut.

Forskaren Johan Nyström efterlyste mer konkurrens i sektorn och menade att ett sätt att nå dit är att dela upp entreprenaderna i mindre delar. Han pekade bland annat på att Sverige sticker ut i Norden genom att bygg- och anläggningsmarknaden domineras av några få större bolag.

– Konkurrensen är svag. Fyra stora företag tar hem ungefär 70 procent av kontrakten.

Johan Nyström betonar också att upphandlingarna i sig ofta utformas på ett sätt som inte premierar innovation och nytänkande. Bland annat lyfter han fram utförandeentreprenader och kontrakt baserade på lägsta pris.