ME-skolan – en yrkesutbildning i tiden
ME-skolan lyfts ofta fram som ett föredöme där en bransch tagit ett rejält tag i taktpinnen och skapat en yrkesutbildning som anpassats till branschens behov för att säkerställa kompetensförsörjningen. I höst firar verksamheten sitt tioårsjubileum.
ME-skolan fortsätter sin utvecklingsresa. I höst kommer även Karlstad att kunna erbjuda maskinförarutbildning på gymnasienivå, förra året var det Söderhamn och Kiruna som startades.
– Det innebär att vi nu har samarbeten med tolv gymnasieskolor spridda mellan Svalöv och Kiruna. Därutöver vill vi bistå så många andra skolor vi kan med vår branschkunskap. Vi hjälper till med viss fortbildning av lärare och har tagit fram ett helt eget läromedel som i dag används på ungefär 70 procent av de lärosäten som erbjuder utbildning till maskinförare. Läromedlet får mycket lovord och betraktas som kvalitets- och branschstandard. Samtidigt fortsätter hela tiden utvecklingsarbetet för att leva upp till branschens senaste behov och önskemål. I och med att alla våra skolor deltar i utvecklingsarbetet kan vi också säkerställa att utbildningen bedrivs med hög kvalitet på samtliga ME-skolor, säger ME-skolans vd Jonas Thorstenson.
ME-skolan har funnits och utvecklats sedan hösten 2014 då bransch- och arbetsgivareorganisationen Maskinentreprenörerna drog igång verksamheten i Bålsta, några mil utanför Stockholm.
– Då hade vi fem anställda. Nu kommer vi att fira tioårsjubileum 26 september med en personalstyrka som vuxit till cirka 35 personer.
– Det har länge varit brist på maskinförare och läget skulle vara ännu mer urvattnat om vi inte gjort något. Vi utexaminerar 240-250 maskinförare varje år, ungefär lika fördelade mellan gymnasie- och vuxenutbildning. Vi är övertygade om att vår satsning tillsammans med stödet och engagemanget från maskinentreprenörernas medlemmar bidragit till att sökandet ökat nationellt, räddat maskinförarutbildningen på flera orter och verkligen säkerställt att maskinföraryrket kompletterats med välbehövlig och välutbildad arbetskraft.
ME-skolan har i många sammanhang lyfts fram som ett föredöme där en bransch själv aktivt tagit ansvar för kompetensförsörjningen.
– I dag finns cirka 70 olika bristyrken och det är tuff konkurrens om den arbetskraft som finns tillgänglig. Många kommuner drar sig i dagsläget för att erbjuda teknikintensiva utbildningar då de är förhållandevis dyra. Med vår kompetens ger vi ett värdefullt tillskott till utbildningen samtidigt som våra aktiva medlemmar erbjuder både praktikplatser och arbete för de flesta direkt efter utbildningen. Det är oerhört värdefullt för både ungdomar och för vuxna som får en chans att yrkesväxla, säger Jonas Thorstenson.
En av de som lyft fram ME-skolan som ett föredöme är regeringens tidigare gymnasieutredare Lars Stjernkvist som tittat på hur yrkesgymnasium och vuxenutbildning ska bli mer effektiva och mer eftertraktade. Han har bland annat konstaterat att utbildningarna måste anpassas efter arbetsmarknadens behov, inte efter elevernas egna önskemål, samt få till en ökad regional samverkan.
Många kommuner är för små för att ha resurser och kompetens för dyra utbildningar, även om de behövs i arbetslivet. Ett av förslagen är därför att kommuner måste samverka med varandra. Det skulle sprida kostnaderna och resultera i ett större utbud med möjligheten till ökad kvalitet.
– Lokala utbildningskluster för både ungdomar och vuxna med utbildningar som kompletterar varandra innebär att vi får fler kompetenscentrum spridda över Sverige där det finns tillgång till välutbildad och engagerad arbetskraft inom yrkesgrupper där det råder brist i dag, säger Jonas Thorstenson.
Viss satsning har redan gjorts av regeringen för att förstärka yrkesutbildningen för vuxna i förhoppning om att främja matchningen på arbetsmarknaden och underlätta omställning. Hösten 2025 träder också den nya gymnasiereformen i kraft, något som uppskattas av Jonas Thorstenson.
– Det bildas en tydligare struktur samtidigt som det ställs nya och tydligare krav. ME-skolan har redan mycket av det här tänket i sin verksamhet och vi är övertygade om att de nya reglerna kommer att vara kvalitetsfrämjande.
– Exempelvis finns stora fördelar med mer kopplingar mellan utbildningarna för maskinförare och anläggare. Genom att bredda kompetensen kommer individen att fungera bättre och vara mer användbar på en arbetsplats. Det är jätteviktigt att föraren förstår vad som händer utanför maskinen och att anläggaren också kan hantera en entreprenadmaskin. Bättre insikt i varandras arbetsuppgifter gör att man lättare hittar smarta lösningar som gör att jobbet blir effektivare, snabbare och säkrare. Så här jobbar vi redan i ME-skolan.
– Vi använder inte simulatorer i någon större utsträckning, men vi funderar på att göra en pilotstudie. Vi använder hellre riktiga maskiner som vi har tillgång till genom ett avtal med Caterpillars svenska återförsäljare. Det ger oss också tillgång till de senaste tekniska lösningarna som på olika sätt förenklar och effektiviserar arbetet med maskiner. Vi har också valt att bygga olika projekt i undervisningen där eleverna bildar lag som varvar arbetsuppgifter för att få en bra helhetsbild av det kommande arbetet.
Maskinentreprenörernas skolsatsning är ett egenutvecklat koncept. På ME-skolan utbildas maskinförare på gymnasiets Bygg- och anläggningsprogram och genom den kommunala vuxenutbildningen. Därutöver erbjuds företagsanpassade kurser och möjlighet att göra kompetensprov eller komplettera yrkesbevis.
– Vi står för yrkesdelen av utbildningen även där eleverna går på en kommunal skola. Samarbetsformen är enkel och båda parter bidrar med sin specifika kompetens. Vi är bra på yrkesutbildningen till både maskinförare och anläggningsarbetare medan den kommunala skolan är bra på de gymnasiegemensamma ämnena som till exempel svenska, matematik och engelska. Vi har över tid sett att vi uppnått högre och jämnare kvalitet på utbildningen på de skolor där vi medverkar. En bidragande orsak är att vi inte har något vinstintresse utan sätter kvaliteten absolut främst.
– En viktig del i utbildningen är APL som står för arbetsplatsförlagt lärande. Alla våra elever får minst 15 veckor APL hos ett entreprenadföretag för att få en bred bild av verksamheten. Samtidigt skapas en värdefull relation mellan eleven och företaget, något som väldigt ofta leder till fast anställning efter avslutad utbildning.
– Efterfrågan på våra elever är väldigt stor, men varierar något beroende på region. Bland gymnasieeleverna får vanligtvis nio av tio arbete direkt efter avslutad examen, ofta där de varit på APL där företagen får uppleva vilken jättefin kompetens våra elever besitter.
Det är fortfarande lite osäkert hur sökandet till ME-skolan ser ut i detalj inför hösten, men Jonas Thorstenson räknar med en liten ökning av sökande till gymnasieutbildningen och en större uppgång till vuxenutbildningen jämfört med förra året. Generellt gläds han också åt att nästan alla som börjar utbildningen också fullföljer den.
– Vid gymnasieutbildningen kan det vara lite svajigt under den första månaden, men det är nästan inga avhopp. På vuxensidan är det en del avhopp under de första två eller tre veckorna, men då kan vi ofta lyfta in en ersättare.
– Även om det varierar i olika regioner år vår utbildning populär. Vi strävar efter att vara föregångare inom modern branschutbildning med ett koncept under ständig utveckling. Vår samarbetsmodell mellan kommunala skolor och vår skola uppskattas bland annat av Skolverket som gärna ser att branscherna tar större ansvar för yrkesutbildningarna. Flera branschorganisationer har också visat stort intresse för vårt koncept. Det är ett kvitto på att vi ligger rätt i tiden, säger Jonas Thorstenson.
