Många vägar leder till ökad hållbarhet
Dagens miljöbelastning måste minska avsevärt. För maskinentreprenörer är fossilfria maskiner ett naturligt vägval. Svenska tillverkare har kommit långt i utvecklingen, inte minst Volvo vill ligga i frontlinjen.
De val vi har gjort präglar det samhälle vi alla är en del av i dag. De val vi gör i dag påverkar i hög grad det samhälle vi möter i morgon. Utgångspunkten är en kraftig befolkningsökning, en allt snabbare klimatförändring och en urbanisering som medför att allt fler människor samlas i städer som växer sig allt större på bekostnad av bland annat naturen.
Det resulterar i mer byggande, mer transporter och ökat uttag av naturtillgångar. Som en av världens största tillverkare av entreprenadmaskiner har Volvo ambitionen att befinna sig i främsta ledet för att hålla nere klimatpåverkan och hitta nya vägar till effektivare hushållning av planetens resurser.
— Volvo ska ligga i frontlinjen, även om det är många som strävar i samma riktning. Vårt mål är att uppnå netto nollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan år 2040. Redan till 2030 ska minst 35 procent av våra producerade maskiner vara eldrivna. Målet är att vi då ska kunna erbjuda mer än 100 olika eldrivna modeller, säger Niklas Nillroth, Head of Sustainability och Public Affairs vid Volvo Construction Equipment och med ett flertal uppdrag såväl i Sverige som internationellt. Bland annat är han med i ledningen för CECE, Committee for European Construction Equipment.
— Den omställning vi måste göra är den största vi upplevt hittills med krav på ständiga förbättringar i högt tempo. Elektrifieringen förändrar förutsättningarna och vi ska ha stor respekt för den. Man kan se den som ett hot, men för oss är det en möjlighet. Vi ska ta ledningen och hjälpa våra kunder att uppfylla krav som blir allt tuffare framöver. Det kommer att krävas nya lösningar som minimerar belastningen på miljön.
Som världen och den tekniska utvecklingen ser ut i dag är det elektrifiering som är det alternativ som kan ge de utsläppsminskningar som behövs och efterfrågas. Här har Volvo en värdefull styrka genom bredden i koncernen med entreprenadmaskiner, lastbilar, bussar och industrimotorer. Det ger en bred erfarenhetsbas, stora möjligheter till komponentsamordning och många möjligheter till samarbete med aktörer som har gemensamma mål.
En av de stora begränsningarna i dag är att de batterier som krävs i större maskiner är både tunga och dyra. Här finns en stor utmaning i att hitta lösningar som förändrar den bilden. Där besitter koncernen redan stor kunskap i och med att den i ungefär tio år levererat stadsbussar som drivs elektriskt med hjälp av batterier.
— Även laddinfrastrukturen i stort kan vara problematisk på olika sätt. Kapaciteten i elnäten kan vara otillräcklig, många stora byggarbetsplatser kräver tillfällig el, vilket kan ställa krav på tillgänglighet för exempelvis mobila enheter eller stationär elproduktion. Teknik som vi tror en hel del på och som kan vara värdefull i många tillämpningar i framtiden är vätgas och bränsleceller, säger Niklas Nillroth.
Bland annat berättade företaget i våras att vätgasdrivna bränslecellslastbilar som endast släpper ut vattenånga provkörts med gott resultat under vinterförhållanden i norra Sverige. Fördelen med vätgas är att den producerar den el fordonet behöver ombord, vilket möjliggör långa körningar. För att snabbare nå resultat samarbetar Volvokoncernen med Daimler för att utveckla och producera bränslecellssystem som är skräddarsydda för tunga fordon.
— Vi måste också säkra batterileveranserna. Volvo har bland annat investerat i batteripaketstillverkning vid grävmaskinsfabriken i Changwon i Sydkorea. I Gent ska kompletta batterimoduler kunna monteras i vår lastbilsfabrik år 2025. Tillverkningslinjen kommer att kunna använda battericeller både från partners och från den battericellsfabrik som ska byggas i Mariestad.
Om Niklas Nillroth tittar i sin kristallkula blir slutsatserna att diesel globalt kommer att användas länge än, men att det kommer att utvecklas alternativa varianter som det i Sverige väletablerade HVO100.
Närmast att ersätta dieseln är batteriteknik som än så länge har störst potential bland små och medelstora maskiner. Vätgas och bränsleceller lär också bli aktuella, men lär dröja ett bra tag till innan de får ett större genomslag.
Niklas Nillroth är dock övertygad om att såväl utvecklingen generellt som i Volvo är på rätt väg. Ett tecken på detta är byggandet av en förskola som inleddes för ett par veckor sedan i Östersund.
— Det är ett litet projekt, men har en speciell touch och är ett talande exempel på hur tillverkare, entreprenörer och beställare kan samverka för att minska klimatpåverkan. Det är EU:s första fossilfria byggarbetsplats och visar att vi redan nu hunnit långt i vår strävan efter emissionsfria byggarbetsplatser. Tekniken är redan framme.
— Arbetet genomförs med hjälp av två elektriska entreprenadmaskiner från Volvo. Den nya 23-tonsgrävaren EC230 Electric, hjullastaren L25 Electric och en elektrisk lastbil står för 95 procent av det maskinella arbetet. Därutöver kommer en vält som går på HVO100 att användas. En likadan grävare har för övrigt också använts på Slakthusområdet i Stockholm, säger Niklas Nillroth.
Se separat artikel om förskolan Ottfjället.
Volvo har också tagit ett kliv i en helt annan riktning för att minska miljöbelastningen – nämligen användning av fossilfritt stål i sin produktion. I oktober 2021 presenterade koncernen det första fordon som någonsin tillverkats med fossilfritt stål, det vill säga utan användning av fossila bränslen eller fossila råmaterial. Den allra första konceptmaskinen är en självkörande eldriven dumper som innehåller mer än tre ton fossilfritt stål, levererat av SSAB.
Nio månader senare kunde NCC, som första företag, ta emot en ”riktig” entreprenadmaskin sammansatt av fossilfritt stål. Den här gången en A30G, en ramstyrd dumper, byggd i Volvos dumperfabrik i Braås.
När SSAB i augusti 2021 som första företag visade upp fossilfritt stål hade detta möjliggjordes tack vare Hybrit – ett gemensamt initiativ mellan SSAB, järnmalmsproducenten LKAB och energibolaget Vattenfall med målet att utveckla en process för att producera stål utan koldioxidutsläpp.
Vattenfall har nu också fått ökad betydelse för Volvos långsiktiga hållbarhetsarbete. Tidigare i vår tecknade de båda företagen ett tioårigt avtal som innebär att Volvo Group köper 50 procent av den förnybara el som kommer att produceras vid Bruzaholm vindkraftspark. Avtalet är ett exempel på Volvos långsiktiga hållbarhetsarbete och strävan efter minskade koldioxidutsläpp.
Vindkraftsparken, belägen nära Eksjö i Småland, ska stå klar för driftsättning under hösten 2025. Det är också då avtalet träder i kraft.
Helt klart är att koldioxidutsläppen inom byggsektorn måste minska. Fossilfria fordon och maskiner i samband med grävning, lastning och transporter är intressanta alternativ. Här spelar inte minst svenska aktörer stor roll i utvecklingen. Vi har kommit en bra bit på väg, men fortfarande återstår mycket att göra.
