Framgångsrik utbildning på ME-skolan i Varberg

Vuxenutbildningen på ME-skolan i Varberg kan ta emot 24 elever och alla platser utnyttjas. Det är två kursstarter årligen med 12 elever i varje kurs.
– Det har gått över förväntan, säger Jens Hansson, lärare vid skolan.
– Många av de som söker till vuxenutbildningen har ju varit ute i arbetslivet ett tag vilket är nog så viktigt.

ME-skolan i Varberg startades hösten 2017. Här utbildar man blivande anläggningsförare dels i en treåring gymnasieutbildning, dels en 30-veckors vuxenutbildning. Skolan är knuten till och arbetar på uppdrag av Peder Skrivares gymnasium och Varbergs vuxenutbildning. Rent geografiskt sker utbildningen en bit utanför Varberg, i Tvååker.

Gymnasieutbildningen för ungdomar kan ta emot tolv ungdomar per år. Inte riktigt alla platser utnyttjas men de som genomgått utbildningen har lätt att få jobb. Det är bra tryck i branschen i Varberg med ett stort tunnelbygge och många bostadsprojekt.

– Jag tycker våra gymnasieungdomar ofta är väldigt drivna och duktiga, säger Jens Hansson.

Det finns nio ME-skolor i landet och utbildningen kom till för att förse branschen med utbildade och duktiga maskinförare – något som historiskt sett de kommunala skolorna har haft svårt att mäkta med. Ofta är det dyrt att utbilda blivande anläggningsförare. Det krävs tillgång till såväl de senaste maskinerna, till praktikplatser som kunniga lärare.

ME-skolorna har kunnat tillhandahålla allt detta med stöd från ME och dess medlemsföretag.

– Genom vårt avtal med Zeppelin kan elever hos oss få pröva på alldeles nya Caterpillar, säger läraren Jens Hansson, som tidigare själv hade egen entreprenadfirma
– Våra maskiner är aldrig äldre än ett och ett halvt år gamla.

ME-skolan i Varberg kämpar liksom alla andra liknande utbildningar med att försöka attrahera nyanlända svenskar och kvinnor.

– Häromåret hade vi tre afghanska ungdomar som alla hade jobb innan de ens gått färdigt utbildningen. En riktig solskenshistoria!

Det har inte alltid varit så lätt att attrahera kvinnor till utbildningen. Till skillnad från transportsektorn där man ser allt fler kvinnor som chaufförer så är det fortfarande ont om kvinnliga anläggningsarbetare och maskinförare.
– Vi funderar mycket över detta.  Tjejer är ju ofta mycket välkomna ute på arbetsplatserna men tjejerna själva tror ofta att det krävs mer muskelstyrka än vad som i praktiken behövs. Sen hade det naturligtvis varit lättare om det fanns flera tjejer på varje arbetsplats. Här finns mycket fördomar att jobba emot, säger Jens Hansson.

– Jobbet som maskin- och anläggningsförare har ju många fördelar och jag har svårt att se utan att det kommer att vara stor efterfrågan på anläggningsförare i många år framöver, säger Jens Hansson.
– Det är ett jobb där man får vara ute mycket, som är relativt välbetalt och en bransch där det jobbar mycket bra folk. Dessutom erbjuder det fler utvecklingsmöjligheter än vad man ofta tänker på. Branschen skriker efter platschefer, arbetsledare och mättekniker för den som vill gå vidare, säger Jens Hansson.

Själv kombinerar Jens Hansson arbetet som lärare på skolan med studier till yrkeslärare på Göteborgs Universitet.
– Jag håller på med ett forskningsprojekt tillsammans med en mattelärare på Peder Skrivares gymnasieskola för att öka elevernas förkunskaper i matematik. Målet med projektet är att öka elevers måluppfyllelse genom ämnesövergripande samarbete, samt synliggöra matten genom tydliga praktiska moment.  Många tror att man inte behöver matematik för att arbeta som anläggningsförare med det är fel. Eleverna behöver kunna beräkna area, volym, vinklar, höjder och använda matteformler för att bättre klara av arbetet.