Ebba Busch Thor (KD), Magnus Persson, ordförande ME

Under de senaste åren har ME-skolan haft en stark tillväxt. Behovet av maskinförare är stort och ME-skolan har under flera år examinerat både studenter och vuxna från maskinförarutbildningar runt om i landet. Nu tar ME ett stort kliv framåt och öppnar egna lokaler i Bålsta.

En utmaning för en stor mängd branscher idag är svårigheterna att både kompetensförsörjning företagen i branschen med ny arbetskraft och att också utveckla existerande medarbetare och ledare så att de klarar det förändrade kompetensbehovet. Maskinentreprenörsbranschen är inget undantag. Det framtida rekryteringsbehovet beräknas till ca 1800 nya förare per år vilket skall sättas i relation till att det utbildas ca 5-600 personer per idag.

Sedan flera år har därför branschorganisationen Maskinentreprenörerna (ME) aktivt satsat på ett eget skolkoncept – ME-skolan – för att underlätta för lokal skolor att klara en satsning på gymnasial maskinförarutbildning. I konceptet ingår partnerskap med maskintillverkade som möjliggör för enskilda skolor att hanterades tunga investeringskostnad en maskin normalt sett är. ME har vidare valt att göra ME-skolan till regional satsningar för att säkerställa att maskinförarutbildningar skall finnas över ett stort geografiskt område. Vidare har ME-skolan tillsammans med ME på senare år genomfört ett ESF-projekt i syfte att bredda rekryteringsbasen genom att göra yrket intressant för nya målgrupper än de som traditionellt söker sig till yrket (= personer där någon i familjen/släkten redan arbetar i branschen). Specifikt utpekade intressant målgrupper för projektet har varit unga kvinnor samt personer med ickenordisk bakgrund.

Stora Infradagen lockade mer än 350 besökare till ett välfyllt Näringslivets Hus i Stockholm förra fredagen. Arrangerande Maskinentreprenörerna bjöd på ett varierat program med representanter från såväl branschen som beslutsfattare.

Är ni nöjda med Stora Infradagen, Hampe Mobärg, VD för Maskinentreprenörerna? – Ja, det är svårt att inte vara nöjd. Vi hade rekordmånga besökare och vi har bara fått positiva kommentarer. Sen funderar man ju alltid som arrangör på möjligheter till förbättringar.

Varför arrangerar ni Stora Infradagen? – Vi bjuder in både beslutsfattare och entreprenörföretagare och vill skapa en dialog mellan offentligheten och våra medlemmar. Vår bransch bygger järnvägar och vägar och i slutändan kommer pengarna från det offentliga. Vi har en hel del synpunkter på hur man kan utveckla branschen och få mer för pengarna och det vill vi ha möjlighet att framföra.

Vi vill den här dagen ta upp stora utmaningar för vår bransch och i år fokuserade vi bland annat på hur fler unga ska lockas till yrket och hur vi ska få flera praktikplatser.

Har Stora Infradagen blivit ett begrepp i branschen? – Ja, det tycker jag och det har varit så sedan några år. Många markerar sista fredagen i januari som en viktig dag. Infrastrukturfrågor har hamnat högre upp på agendan och blivit mer diskuterade. Jag tror det beror på att infrastruktur inte bara är vägar och järnvägar – det är konkurrenskraft.

Är ni nöjda med programmet? – Ja, vi är många som jobbar hårt med det under hela året. Det blir för oss lite av en examensdag. Vårt år slutar egentligen inte sista december utan sista fredagen i januari.

Är det något du vill lyfta fram? – Ska jag lyfta fram något från Infradagen så är det entreprenadföretagarna som diskuterade hur man ska locka en ny generation till branschen – bl.a. Helena Hedlund, VD Lapplands lastmaskiner och John Fransson, VD på Frentab. Det finns i vår bransch ett motstånd mot nya krav och man fastnar lätt i att det var bättre förr.  Men är man samhällsbyggare så kommer man att ställas inför en massa nya krav och det är något vi inte kommer ifrån – även om vi tycker det är för mycket ibland. Jag tyckte det var en bra ögonöppnare.

Någonting annat? – Det var intressant att höra Anna Rosling Rönnlund och Gapminders föredrag om hur världen ser ut. Vi sitter i västvärlden och är ängsliga för att andra ska bli lika bra som oss. Vi blir så lätt självgoda. Men världen är på väg åt ett håll och den utvecklingen går inte att stoppa, det tycker jag hennes föredrag visade. Vi måste ha en extremt bra infrastruktur för att kunna möta den nya konkurrensen.

Är det någonting ni vill förändra? – Lite tidigt att säga något om. Det finns alltid krav på att öka tempot på konferensen och det ligger någonting i det. Lokalen i Näringslivets hus var sprängfylld i år och det måste vi fundera på. Jag tror att den digitala utvecklingen kommer ännu mer och den kommer vi att få ta upp på framtida infrastrukturdagar.

Satsa på personal. Det är företagets viktigaste resurs!

John Fransson och Frentab har en tydlig idé om hur entreprenadbranschen ska bli mer attraktiv. Han framförde sina synpunkter på Stora Infradagen i Stockholm i förra veckan.

Varför ska man satsa på personalen? – Nöjd och kompetent personal skapar långsiktigt nöjda kunder och det ger resultat över tid. Vår affärsidé är inte krångligare än så och vi är helt övertygade om att detta är källan till framgång.

Hur arbetar ni mer konkret? – Vi ser alla som lika. Våra anställda ska ha en bra lön och de har tillgång till fri massage en gång i månaden. Vi har fria innebandy- och badmintontider som det bara är att anmäla sig till. På vintern åker vi skoter tillsammans, i år är vi ett 40-tal som drar norröver. Om det går bra för företaget så åker vi en gång om året på en teambuilding och konferensresa. Då stänger vi verksamheten några dagar. Vi har varit i Milano, Split och Reykjavik och nu ska vi till Dubai. Vi är 80 anställda och i princip alla följer med.

Vad gör ni mer? – Vi har sedan några år ett individuellt ledarskapsprogram för blivande chefer med personalansvar där vi verkligen jobbar med våra ledord: ”Respekt, Affärsmässiga och Nytänkande”. Vi vill skapa ett utvecklande ledarskap.

Berätta om er app.? -Vi har ingen årlig personalenkät utan en app. i telefonen som kallas &Frankly där vi hela tiden ställer frågor. Till exempel hur folk mår eller om de är stressade. Där får vi också fram långsiktiga trender.

Påverkar er satsning personalomsättningen? – Vi kallar det personalförlust när någon som vi vill behålla slutar. Om man undantar pensionsavgångar och liknande så har väldigt få slutat genom åren. Vi är noggranna när någon slutar och undersöker vad som har hänt och vad vi hade kunnat göra annorlunda.

Personalsatsningarna måste kosta en del. Kan det löna sig? – Vi är helt övertygade om att det är detta som är vår lönsamhet. Det personliga mötet blir än viktigare för företag som oss som inte bara hyr ut en maskin utan säljer en väg eller bostadsområde. Beställarna värdesätter vem som utför det och att det blir bra. Vi ser det som ett sätt att sticka ut och vara annorlunda.

Vad är ditt råd till branschen? – Jag tror man ska satsa mer på personalen. Det är de som levererar och skapar vår lönsamhet.

Faktaruta om Frentab: Företaget startade på 80-talet av Johns pappa Thomas. I dag ägs och drivs det av barnen. Företaget har ett 80-anställda och är verksamma mest i östra och södra Stockholm. Företaget satsar mycket på eget i form av egen personal, egna maskiner, egna bodar etc. Företaget omsätter 350-400 miljoner. Företaget arbetar med mark- och anläggningsentreprenader, återvinning och fastighetsutveckling.

Robin Wallenius fick på Stora Infradagen ta emot Infrastipendiet på 30 000 kronor. Han fick det som ”Branschens snille” och i motiveringen stod bland annat: ”Robin Wallenius håller på att revolutionera hela synen på vad ett entreprenadföretag egentligen är – och kan vara”.

Grattis Robin, varför fick du priset?
– Jag tror att jag fick priset därför att vi med hjälp av digitalisering försöker göra mer än bara traditionella grävtjänster.

Vad innebär det lite mer konkret?
– Det har inneburit att vi kommit in på projekteringssidan. Vi kan nu själva mäta in, ta fram underlag och projektera. Det ena har gett det andra och nu sitter man här med en jädrans massa dataskärmar, program och mätutrustning.

Är ni fortfarande ett entreprenadföretag?
– Ja, men vi har precis som ett stort byggbolag vår egen plan- och projekteringsavdelning. Vi mäter och projekterar och tar fram våra egna underlag. Vi har våra egna byggmöten och gubbarna blir väl insatta.  I dag får vi till och med förfrågningar om att projektera åt andra. På fyra av våra maskiner sitter i dag komplett maskinstyrnings- och GPS-utrustning.

Hur började det för din del?
– Min svärfar drev Grävfirman Anders Jansson i Hjo och jag började där så smått 2010.  Han dog 2015 och jag och min fru fick plötsligt ta över firman. Jag är inte uppväxt med entreprenadmaskiner så det var mycket som var nytt för mig.

Hur började det här med digitalisering?
– Jag fick med min svärfar på att investera i maskinstyrning på den bandgrävare jag körde 2014. Sedan bestämde vi oss för att köpa till utrustning så att vi själva kunde mäta upp underlaget. Då satsade vi lite vassare och dyrare så att vi själva kunde bygga modeller för grävarna. Maskinstyrning och inmätningsutrustning går ju hand i hand och jag började utnyttja alla möjligheter som den nya utrustningen erbjöd. På den vägen är det.

Har du någon datautbildning i botten?
– Nej ingen alls. Innan jag började hos svärfar så monterade jag dieselmotorer på Volvo Lastvagnar i Skövde. Men jag har varit intresserad av digitaliseringens möjligheter och lärt mig själv. Jag har hela tiden samarbetat med Leica och haft stort stöd och fantastisk support från dem.

Spiller intresset för digitalisering över på andra delar av företaget?
– Ja, all form av tid-, materialrapportering och dokumenthantering sker digitalt. Det spar en otrolig massa tid och för mig som är relativt ny i branschen är det viktigt att kunna göra efterkalkyler och se att jag ligger rätt i pris.

Har ni kunnat behålla lönsamheten?
– Ja, men det gäller att göra investeringar i rätt tid och i rätt ordning. Vi började med att hyra GPS-utrustning men i dag äger vi den själva. Vi har växt från fem medarbetare till tolv.  Det hade vi aldrig kunnat gör utan digitaliseringen.

Har någon av er personal slutat på grund av digitaliseringen?
– Nej, det har gått bra men det är klart att de yngre är vanare vid och har lättare att ta till sig tekniken. Vi har de senaste två åren anställt fyra stycken som är under 23 år. För de unga är det en otrolig trygghet att ha digitalt stöd när de arbetar. De klarar av mycket mer avancerade projekt än de någonsin föreställt sig. Jag tycker det är en styrka att kunna anställa ungdomar.

Har ni fått nya kunder?
– Ja, absolut. För några år sedan var i stort sett alla våra kunder privatpersoner men i dag är de flesta av våra kunder byggbolag och fastighetsbolag.

Fortsätter ni den digitala utvecklingen?
– Vi har börjat flyga med drönare för att skapa 3D-modeller av verkligheten. Jag sitter just nu och ska lämna offert på en villatomt. Jag skissar på en hyfsat verklighetstrogen 3D-bild av tomten, huset, pool och poolhus för kunden. Vi blir lite av arkitekter också.

Vad ska du göra med stipendiepengarna?
– Jag ska åka på en semesterresa med familjen. Än hur mycket man försöker så tar arbetet mycket tid från familjen. Då försöker vi komma iväg lite ibland.