Byggprojekt Archive - Entreprenad Live

Archive for the ‘Byggprojekt’ Category

Hyllie ska bli stort som Trelleborg och det tar 20 år innan det är färdigbyggt

Publicerad: 21 augusti, 2019 av Ola Eborn |

Hyllie kommer att vara Malmös stora byggprojekt i många år framöver.
– Vi uppskattar att 70 procent av ytan återstår att bebygga och att det kommer att ta ytterligare två decennier innan Hyllie är färdigbyggt.
Det säger Britt-Marie Fagerström, projektledare/exploateringsingenjör vid Malmö Fastighets- och gatukontor.

– Det är som att bygga en helt ny stad och färdigbyggt kommer Hyllie att ha lika stor folkmängd som Trelleborg.Hyllie började som en dröm för många år sedan hos den skånske byggherren Percy Nilsson. Här, där Skåne möter Danmark och där Citytunneln gör sitt sista stopp innan tågen far vidare över sundet, ville han bygga sin arena. Där skulle hans älskade ishockeylag Malmö Redhawks kunna spelar och världsartister uppträda. Men han drömde också om en helt ny stadsdel.

Britt-Marie Fagerström

För drygt tio år sedan stod Arenan, Emporia och Mässhallarna klart. Dessa plus nytillkomna The Point har blivit så starka varumärken att de nästan är synonyma med Hyllie. Och det är ingen slump.
– Det har varit en mycket medveten strategi att satsa på starka landmärken, säger Britt-Marie Fagerström.

I dag bor 3 000 människor i Hyllie och 8 000 personer har sin arbetsplats i stadsdelen. Dessutom finns här en skola för 630 elever.

Hittills har man byggt på den mest högexploaterade och stationsnära marken i Hyllie och det kommer att bli mer av bostäder och skolor när nu arbetet rullar vidare.
– Men än återstår flera centrala lägen att bebygga, bland annat kommer Midroc under nästa år att dra igång sitt projekt Embassy of Sharing alldeles intill Hyllie station.

Hyllie kommer att få en helt ny park vars första etapp ska stå klar om två år. Bild: Malmö stad.

Området ska också få en ny park, stor som Folkets Park i Malmö, vars första etapp ska stå klar 2021.

Arbetet med att utveckla Hyllie har präglats av ett annorlunda arbetssätt. Kommunen och byggherrarna har arbetat tätt samman. Malmö äger nästan all mark och i markanvisningstävlingarna har byggherrarna fått visa vad de vill bidra med. Parterna har försökt komma överens om en målbild snarare än att binda upp varandra i snåriga kontrakt.
– Ett intressant arbetssätt men också förpliktade. Det kräver ett stort engagemang för alla inblandade men kan också ge en helt annan utväxling.

Utgångsläget för några decennier sedan var också några leriga fält en bra bit utanför Malmö centrum.
– Man kan inte bygga en stad på en åker om man inte har marknaden med sig. Samarbetet har varit en helt avgörande faktor för att Hyllie utvecklats så väl som det har gjort och att intresset är så stort från marknadens aktörer, säger Britt-Marie Fagerström.

Området har också blivit populärt hos malmöborna. Det är på få ställen i staden där lägenhetspriserna stiger så kraftigt som just i Hyllie.

Malmö har satsat mycket pengar och resurser i Hyllie.
– Vi har byggt gator, lekplatser, torg och infrastruktur tidigare i projektet än vad vi brukar. Vi vill visa att vi tror på det här och att det är nu är upp till andra aktörer att bidra med sin del.

31 cykelbanor som kan ge mycket jobb

Publicerad: 14 augusti, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Trafikverket satsar hårt på gång- och cykelvägar i södra Sverige. Här är 31 projekt i Skåne, Halland, Småland och Blekinge län som kommer att ge mycket jobb framöver.

Skåne

1. Väg 101, Alstad – Östra Grevie, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar att bygga en gång- och cykelväg längs med väg 101, mellan Alstad och Östra Grevie. Det ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

2. Väg 101, Arrie–Käglinge, gång – och cykelväg
Trafikverket bygger en gång- och cykelväg mellan Arrie och Käglinge.

3. Väg 1022, Hammar–Skillinge, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar för att bygga en gång- och cykelväg mellan Hammar och Skillinge. Syftet är att möjliggöra en trafiksäker förbindelse längs kusten för dig som cyklist och gående samtidigt som du smidigt når viktiga målpunkter.

4. Väg 108, Lund–Kävlinge delen Lackalänga–Rinnebäck, gång- och cykelväg
Trafikverket bygger en ny gång- och cykelväg mellan Lund och Kävlinge, delen Lackalänga–Rinnebäck. Det ökar trafiksäkerheten och bidrar till att fler väljer cykeln i framtiden.

5. Väg 13, Hedeskoga–Sövestad, gång- och cykelväg
Trafikverket bygger en gång- och cykelväg längs väg 13 från Hedeskoga till Sövestad i Ystad kommun. Det ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

6. Väg 13, Östra Ljungby–Gråmanstorp, gång- och cykelväg
Trafikverket bygger en ny gång- och cykelväg mellan Östra Ljungby och Gråmanstorp för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

7. Väg 1357, Glumslöv–Ålabodarna, gång- och cykelväg
Trafikverket bygger en ny gång- och cykelväg på väg 1357 mellan Glumslöv och Ålabodarna. Det ökar trafiksäkerheten.

8. Väg 1370, Råå–Mörarp, gång- och cykelväg mellan Rosenlund-Mörarp
I dag saknas en säker gång- och cykelförbindelse mellan Påarp och Mörarp. Det finns två vägar mellan orterna, antingen via Rosenlundsvägen (väg 1370) och Ekebergavägen (väg 1377) eller via Rosenlundsvägen/Mörarpsvägen (väg 1376).

9. Väg 1444, Nyhamnsläge–Arild, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar att bygga en gång- och cykelväg längs med väg 1444, mellan Nyhamnsläge och Arild. Det ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

10. Väg 1710, Pomona – Östra Kvarn, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar att bygga en gång- och cykelväg längs med väg 1710, mellan Pomona och Östra Kvarn. Det ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

11. Väg 1723 Margretetorp–Fogdarp, gång- och cykelväg
Trafikverket bygger en ny gång- och cykelväg mellan Margretetorp och Fogdarp för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

12. Väg 2062, Fjälkinge–Bäckaskog, gång- och cykelväg
Trafikverket ska bygga en ny gång- och cykelväg från Fjälkinge mot Bäckaskog.

13. Väg 511, Höllviken–Stavstensudde, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar för att bygga en cirka 8,5 km lång gång- och cykelväg mellan Höllviken och Stavstensudde.

14. Väg 740 Veberöd–Hemmestorp, gång- och cykelväg
Trafikverket bygger en ny gång- och cykelväg på väg 740 mellan Veberöd och Hemmestorp för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

15. Väg 852, Åkarp–Lund, gång- och cykelväg
För att öka trafiksäkerheten ska Trafikverket rusta upp och förbättra delar av cykelvägen mellan Malmö och Lund. Gång- och cykelvägen kommer att få ny beläggning och helt ny väg på vissa delar.

16. Väg 9, Kivik–Ravlunda, gång- och cykelväg
Vägen mellan Kivik och Brösarp är smal och krokig och mindre lämplig att cykla på. Trafikverket vill öka trafiksäkerheten genom att separera gång- och cykeltrafikanter från biltrafiken på sträckan Kivik–Ravlunda.

17. Väg 936, Stångby–Håstad, gång -och cykelväg
Trafikverket planerar att bygga en cykelväg mellan Stångby och Håstad. Det gör Trafikverket för att öka trafiksäkerheten och göra det möjligt för fler att pendla med cykel.

Blekinge

18. Väg 557, Vekerum–Stilleryd, ny gång- och cykelväg
I augusti 2019 börjar Trafikverket bygga en ny gång- och cykelväg utmed väg 557 mellan Vekerum och Stilleryd. Det gör Trafikverket för att öka framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter.

19. Väg 670, Listerby–Johannishus, ny gång- och cykelväg
Trafikverket bygger en ny gång- och cykelväg utmed väg 670 Listerby och Johannishus. Det ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister.

Kronoberg

20. Väg 555 Hovdinge–Mjälen, gång- och cykelväg
Trafikverket och Ljungby kommun planerar att bygga en gång- och cykelväg mellan Hovdinge och Mjälen. Det ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Trafikverket samordnar det med kommunens arbete med att lägga vatten- och avloppsledningar.

Halland

21. Gång- och cykelvägar i väst
Västra Götalandsregionen och Hallandsregionen planerar tillsammans med flertalet kommuner i Västra Götaland och Halland en särskild satsning på gång- och cykelvägar.

22. Inlagsleden, Kungsbacka, gång- och cykelbro
Trafikverket planerar en ny fristående gång- och cykelbro i södra Kungsbacka. Trafikverket vill förbättra trafiksäkerheten, framkomligheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter.

23. Kattegattleden
Trafikverket arbetar ihop med bland andra Region Halland och Region Skåne med att utveckla Kattegattleden till en havsnära cykelled längs större delen av västkusten.

24. Väg 613, Harplinge–Haverdalsbro, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar tillsammans med Halmstads kommun att bygga en gång- och cykelväg längs väg 613. Syftet är att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig trafiksäkert genom samhället.

25. Väg 703/154, Vinberg–Bergagård, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar tillsammans med Falkenbergs kommun att bygga en gång- och cykelväg längs väg 703 och 154. Syftet är att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig trafiksäkert genom samhället.

26. Väg 728, Prästgårdsvägen, Torup, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar tillsammans med Hylte kommun att bygga en gång- och cykelväg längs väg 728. Syftet är att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig trafiksäkert genom samhället.

27. Väg 850, Bua–Limabacka, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar tillsammans med Varbergs kommun att bygga en gång- och cykelväg längs väg 850. Syftet är att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig trafiksäkert genom samhället.

28. Väg 934, Vallbyvägen, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar tillsammans med Kungsbacka kommun att bygga en gång- och cykelväg längs väg 934. Det gör Trafikverket för att gående och cyklister ska kunna röra sig trafiksäkert mellan Varbergsvägen och det planerade bostadsområdet Må.

29. Väg 939, Torkeltorpsvägen–Hanhals kyrkväg, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar tillsammans med Kungsbacka kommun att bygga en gång- och cykelväg längs väg 939. Syftet är att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig trafiksäkert genom samhället.

30. Väg 956 Kyrkoby Dalavägen–Säröleden, gång- och cykelväg
Trafikverket planerar tillsammans med Kungsbacka kommun att bygga en gång- och cykelväg längs väg 956. Syftet är att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig trafiksäkert genom samhället.

31. Väg 975, Lerbergsvägen, ny gång- och cykelväg
Kungsbacka kommun bygger i samarbete med Trafikverket en gång- och cykelväg längs Lerbergsvägen, delen Höglanda–Anneberg.

31 nya vägprojekt i Skåne

Publicerad: 7 augusti, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Trafikverket har en rad projekt i gång för att förbättra vägarna i Skåne. Här är 31 nya projekt som finns listade på verkets hemsida.

1. Brounderhåll Skåne
Trafikverket vill att din resa ska vara säker och att du ska komma fram som planerat. Därför förstärker och bygger Trafikverket om broarna kontinuerligt i Skåne län.

2. Bulleråtgärder längs väg och järnväg
Bulleråtgärder är ett nationellt projekt där Trafikverket minskar bullret från väg och järnväg. Buller kan påverka människors hälsa, och Trafikverket gör därför omfattande insatser för att förbättra ljudmiljön.

3. E22 genom Skåne
E22 byggs om på flera olika delsträckor.

4. E6 genom Skåne
Trafikverket bygger om och underhåller delar av E6 genom Skåne. Trafikverket vill förbättra säkerheten och framkomligheten för trafikanter.

5. E6, Brandsvig, Ängelholm, vattenskydd
E6 ska inte vara en potentiell risk för att grundvattnet, Ängelholms dricksvattenförsörjning eller kringliggande vattendrag ska förorenas. Därför planerar Trafikverket för vattenskyddande åtgärder.

6. E65, Lemmeströtorp, ekodukt
Trafikverket har byggt en ekodukt på väg E65 mellan Svedala och Skurup, i området runt Lemmeströtorp.

7. E65, Svedala–Börringe, motorvägsutbyggnad
Trafikverket planerar att bygga ut E65 mellan Svedala och Börringe. En del av sträckan ska Trafikverket bygga om till motorväg och en del till mötesfri landsväg med fyra körfält. Utbyggnaden ökar trafiksäkerheten och minskar trafikköer längs sträckan.

8. Kattegattleden
Trafikverket arbetar ihop med bland andra Region Halland och Region Skåne med att utveckla Kattegattleden till en havsnära cykelled längs större delen av västkusten.

9. Kollektivtrafikåtgärder i Skåne och Blekinge
Trafikverket ökar trafiksäkerheten och tillgängligheten vid busshållplatser runt om i Skåne och Blekinge.

10. Malmö – Falsterbonäset, kollektivtrafikåtgärder
Trafikverket planerar att genomföra åtgärder mellan Malmö – Falsterbonäset för att stärka bussens tillgänglighet, punktlighet och pålitlighet.

11. Väg 108, Staffanstorp–Lund, mötesfri väg
Trafikverket planerar att bygga om väg 108 mellan Staffanstorp och Lund (från trafikplatsen Lund Södra till cirkulationsplatsen i Gullåkra) till en mötesfri 2+2-väg. Ombyggnaden kommer att öka säkerheten och framkomligheten för trafikanterna.

12. Väg 108, Svedala–Staffanstorp, viltåtgärder vid Bökeberg
Trafikverket har satt upp faunastängsel längs väg 108 genom Bökeberg i Svedala

13. Väg 108/13, Röstånga, tätortsåtgärder
Trafikverket har fått synpunkter på trafiksituationen genom Röstånga och planerar nu för att öka tryggheten för oskyddade trafikanter.

14. Väg 11, Anklam–Tomelilla, mötesfri väg
Trafikverket planerar att bygga om väg 11 för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten mellan Anklam och Tomelilla. Den befintliga vägen mötessepareras genom att Trafikverket bygger omkörningsfält, en så kallad 2+1-väg.

15. Väg 110, Bjuv–Billesholm, korsningsåtgärder
Trafikverket planerar att bygga cirkulationsplatser vid Mellersta vägen och Kungsgårdsvägen samt göra enklare korsningsåtgärder i två andra korsningar på väg 110 mellan Bjuv och Billesholm. Det gör Trafikverket för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten.

16. Väg 115, Båstad tätort
Tillsammans med Båstads kommun planerar Trafikverket att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten längs Köpmansgatan, med fokus på oskyddade trafikanter.

17. Väg 13, 17, 23, E22 Ringsjön Höör och Hörby, vattenskydd
Ringsjön är reservvattentäkt för dricksvatten till stora delar av Skåne. Flera vattendrag som rinner mot Ringsjön korsas av statliga vägar. Därför ska Trafikverket genomföra vattenskyddsåtgärder för att minska risken för utsläpp i Ringsjön.

18. Väg 13, Assmåsa, ombyggnation
Trafikverket kommer bygga om väg 13 för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten på väg 13 förbi Assmåsa söder om Sjöbo.

19. Gång- och cykelväg väg 13, Hedeskoga–Sövestad
Trafikverket bygger en gång- och cykelväg längs väg 13 från Hedeskoga till Sövestad i Ystad kommun. Det ökar framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

20. Väg 13, ny cirkulationsplats i Höör
Då det nya bostadsområdet Kvarnbäck byggs ut med fler hus kommer korsningen mellan väg 13, väg 1323 (Jularpsvägen) och Kvarnbäcksvägen att byggas om till en cirkulationsplats. Cirkulationsplatsen bidrar till en säkrare trafikmiljö för alla trafikanter.

21. Väg 17, Österleden Landskrona, ny plankorsning
Trafikverket ska bygga en ny plankorsning vid Österleden i Landskrona, och slopa den befintliga. Den nya plankorsningen kommer att ha bommar för bil-, gång- och cykeltrafik. Detta kommer att öka trafiksäkerheten för både bilister och oskyddade trafikanter.

22. Väg 19 och väg 23, Rävninge–Östanå–Broby, faunaåtgärder
Väg 23 och väg 19 är drabbade av viltolyckor. Därför kommer Trafikverket nu att se över möjligheterna att minska antalet viltolyckor och öka trafiksäkerheten. Trafikverket kommer att närmare utreda faunastängsel och olika typer av passager för vilt.

23. Väg 19, Ystad–Broby, ombyggnation
Trafikverket vill bygga om väg 19 mellan Ystad och Broby som ligger norr om Kristianstad till mötesfri landsväg.

24. Väg 21, Vankiva–Önnestad, viltåtgärder
På väg 21 mellan Hässleholm och Kristianstad rör sig mycket vilt. För att minska vägens negativa påverkan på djurlivet och risken för viltolyckor planerar Trafikverket en viltpassage samt viltsäkringsåtgärder i form av viltstängsel och färister.

25. Väg 23 och 119, Stoby, kollektivtrafikåtgärd
Trafikverket bygger en ny bussgata mellan Sandbyvägen och korsningen mellan väg 23 och väg 119 utanför Stoby. Det ökar framkomligheten i trafiken.

26. Väg 23, Höör, tätortsåtgärder
Väg 23 går rakt igenom Höör. Vägen är bred och många trafikanter kör för fort. För att dämpa hastigheten och göra miljön trivsammare planerar Trafikverket ett antal förbättringar, så kallade tätortsåtgärder.

27. Väg 23, Tjörnarp–Sandåkra, mötesfri landsväg
Riksväg 23 mellan Tjörnarp och Sandåkra är en mycket trafikerad sträcka vars befintliga vägstandard behöver förbättras. Trafikverket planerar därför att bygga om till en mötesfri väg med mitträcke för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten.

28. Väg 852, Åkarp–Lund, gång- och cykelväg
För att öka trafiksäkerheten ska Trafikverket rusta upp och förbättra delar av cykelvägen mellan Malmö och Lund. Gång- och cykelvägen kommer att få ny beläggning och helt ny väg på vissa delar.

29. Väg 9, Kivik, tätortsåtgärder
Det är mycket trafik i Kivik under sommarhalvåret och dessutom har resorna med kollektivtrafik ökat. Därför planerar Trafikverket att förbättra tillgängligheten och framkomligheten för trafikanter, samt förbättra för resenärerna som använder kollektivtrafiken.

30. Väg 9, Kivik–Ravlunda, gång- och cykelväg
Vägen mellan Kivik och Brösarp är smal och krokig och mindre lämplig att cykla på. Trafikverket vill öka trafiksäkerheten genom att separera gång- och cykeltrafikanter från biltrafiken på sträckan Kivik–Ravlunda.

31. Väg 941/945 Hardeberga, ombyggnad av korsning
Trafikverket tar ett helhetsgrepp för att skapa en bättre och tryggare trafiklösning för alla trafikanter på väg 941 och väg 945.

Nitton järnvägsprojekt som ger jobb i Skåne

Publicerad: 31 juli, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Järnvägsutbyggnaden i Skåne handlar inte bara om 4-spår mellan Arlöv i Lund. I det tysta pågår planering för en rad projekt som kommer att få stor betydelse för den sydsvenska entreprenadbranschen. Här är 19 av projekten som Trafikverket listar på sin hemsida.

1. Eslöv, förlängning av förbigångsspår
Trafikverket ska bygga om bangården så att spår 5 och 6 kan användas för 750 meter långa tåg oberoende av varandra. Det skapar också förutsättningar för punktligare trafik.

2. Fast förbindelse Helsingör Helsingborg
Öresundsregionen har 3,7 miljoner invånare och idag färdas gods och varor i allt högre utsträckning över Öresund. Infrastrukturen spelar en avgörande roll för utvecklingen av Öresundsregionen. Långt fram i tiden men nu utreds möjligheterna för en fast förbindelse över Öresund vid Helsingborg.

3. Helsingborg C, brand- och utrymningslarm
Trafikverket planerar tillsammans med Helsingborgs stad att byta ut brandlarmet på Helsingborgs centralstation. Trafikverket installerar samtidigt ett talande utrymningslarm i både tågstationen och bussterminalen.

4. Hässleholm-Lund, dubbelspårig höghastighetsjärnväg
Höghastighetsjärnväg mellan Hässleholm och Lund. En del av en ny generation järnväg.

5. Lommabanan öppnar för persontrafik
I december 2020 öppnar Lommabanan för persontåg. Satsningen görs för att Trafikverket vill underlätta för dig som pendlar.

6. Lund-Arlöv, fyra-spår
Banan mellan Lund och Arlöv uppgraderas till fyra spår.

7. Marieholmsbanan, Eslöv, ombyggnad plattform
Trafikverket planerar att bygga om plattformen vid spår 2 i Eslöv. Det gör vi för att förbättra framkomligheten för tågtrafiken från Marieholmsbanan.

8. Rååbanan, Helsingborg-Teckomatorp, spår- och växelbyte
Vi planerar att byta spår och växlar mellan Helsingborg och Teckomatorp för att förlänga järnvägens livslängd och skapa förutsättningar för en tågtrafik med bättre punktlighet.

9. Skånebanan, förlängning mötesspår Attarp
Skånebanan mellan Hässleholm och Kristianstad har begränsad kapacitet trots att mötesstationerna ligger relativt tätt. Det är ett av Sveriges mest trafikerade enkelspår, där trafiken utgörs av godståg, Öresundståg och Pågatåg.

10. Skånebanan Åstorp-Hässleholm, anpassad för ökad hastighet
Sträckan Åstorp-Hässleholm är 52 kilometer lång och är en del av Skånebanan. För att förebygga förseningar och skapa en luftigare tidtabell genomför vi förbättringar av sträckan.

11. Stationer för alla
Trafikverket arbetar ständigt för att öka tillgängligheten och skapa en miljö för alla. Fram till 2021 ska projektet “Stationer för alla” anpassa 150 stationer efter beslutade åtgärder.

12. Stängsling längs järnväg
Trafikverket arbetar för att skapa en säkrare järnväg i Sverige. För att minska antalet olyckor sätter vi upp stängsel på utvalda platser. Detta kommer att öka säkerheten längs järnvägen.

13. Söderåsbanan, Åstorp-Teckomatorp, utbyggnad persontrafik
Trafikverket möjliggör för persontågstrafik på Söderåsbanan för att du ska kunna tågpendla enkelt, säkert och miljövänligt.

14. Södra Stambanan
Södra stambanan mellan Malmö och Stockholm är en av Sveriges viktigaste järnvägsförbindelser. Trafikverket jobbar intensivt för att förbättra den.

15. Utbyte rulltrappor, Hässleholm
För att öka driftsäkerheten och tillgängligheten till järnvägsplattformarna byter vi ut rulltrapporna på Hässleholm järnvägsstation.

16. Västkustbanan, Ängelholm-Helsingborg, Romares väg, utbyggnad till dubbelspår
Trafikverket planerar att bygga ut järnvägen mellan Ängelholm och Helsingborg, Romares väg till dubbelspår för att skapa en bättre resa.

17. Åtgärder inför nationellt tågledningssystem
I takt med att tågtrafiken ökar, så växer behovet av snabba signaler. Trafikverket satsar därför på att bygga om kommunikationen mellan trafikcentralerna och ställverken.

18. Österlenbanan, Ystad-Simrishamn, förbättringsåtgärder
Trafikverket gör nu stora insatser för att förbättra järnvägen mellan Ystad och Simrishamn. När detta är klart blir järnvägen robustare, störningarna på sträckan färre och din resa med tåg enklare.

19. Kontinentalbanan, persontrafik genom Malmö
Trafikverket bygger om Kontinentalbanan som går genom Malmö. Trafikverket vill möjliggöra för persontrafik på banan och skapa en bra förbindelse mellan stadsdelarna i Malmö. Mycket klart. Nu arbetas med bullerskyddsåtgärder.

Läs mer på Trafikverkets hemsida.

Mycket block och sten när E4-an täpps till

Publicerad: 26 juni, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Anna Karlsson. Foto: Kerstin Ericsson

Just nu byggs sista motorvägsdelen av E4-an norr om Ljungby. Sen kan trafiken rulla fram på motorväg hela vägen mellan Helsingborg och Gävle.
– Vi har stött på mer block och sten än vi hade väntat oss men annars rullar det på bra. Men det är en lång resa innan vi är färdiga, säger Trafikverkets projektledare Anna Karlsson.

Den 3,2 mil långa sträckan mellan Ljungby och Toftanäs har länge varit ett irritationsmoment. Den är hårt trafikerad och en tredjedel av bilisterna utgörs av lastbilar. Visserligen har trafiken blivit säkrare sedan vägen gjordes om till en 2+1 väg men samtidigt har trafiken ökat och olycksrisken är hög.
– Vi började med det konkreta arbetet i mars i år och 2022 ska motorvägen stå färdig att tas i bruk, säger Anna Karlsson.

Det är den här sista biten av E4-an som nu täpps till.

Projektet är förknippat med några speciella svårigheter.
– Den nya motorvägen kommer att följa befintlig vägsträckning. Vi måste se till att trafiken flyter på ett bra sätt men också att det är säkert för dem som jobbar med bygget. Just nu leder vi in trafiken på halva vägbanan medan vi arbetar med andra halvan. Vi bygger halva vägen åt gången, kan man säga.
– Vi upplever att det trots allt flyter på bra.

Danska Barslund A/S tilldelades huvudentreprenaden förra hösten och allt som allt är idag 50-100 personer engagerade i arbetet. Sammanlagt beräknas vägbygget kosta 1,1 miljarder kronor.
– I dag arbetar vi med två av fem delsträckor. Där pågår schakt och fyll och antalet engagerade kan nog komma att öka något ju längre in projektet vi kommer.

Inte mindre än 28 broar ska anpassas när bland annat vägbredden ökas från 13 till 22 meter och det första broarbetet kommer igång under nästa vecka.
– Vägsträckningen går igenom vattenskyddsområde och en åsformation som förser både Ljungby och Växjö med vatten och det skapar också speciella problem. Dels måste vi se till att ingenting händer under arbetets gång som kan skada vattenförsörjningen och dels måste vi se till att det blir en bra lösning i slutändan.

Vägbygget passerar också genom ett viltrikt område och några broar specialbyggs så att viltet kan passera. Bland annat tar man i lite extra när man bygger bron över Lagan så att djuren får en speciell strandsremsa att passera på under bron.
– Vi måste också bygga nya viltstängsel och det är ett av de arbetena som redan kommit igång, säger Anna Karlsson.

Så tar man hand om massorna från metron

Publicerad: 12 juni, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Här i Nordhamnen har massorna från Citylinjen lagts ut. Bild: Metrosellskapet

Köpenhamn växer med 41 nya Rådhusplatser och en ny ö

Det flyttas stora mängder jord och sten i Köpenhamn.
– Massorna från Metrons senaste tillskott Citylinjen har lagts i Nordhamnen i Köpenhamn.

Det berättar Pressekordinator Kåre Møller Madsen på Metrosellskapet i Köpenhamn.
– Vi har flyttat 3,1 miljoner ton jord. Det har förstorat Köpenhamn med en procent eller motsvarande 41 Rådhusplatser.

Här bryter man igenom i metrobygget i Köpenhamn. Bild: Metrosellskapet och Marie Hald.

Cityringen är det senaste tillskottet i Köpenhamns tunnelbanenät. Den ska gå i en ring runt centrala Köpenhamn och omfatta stationer som Hovedbangården, Rådhusplatsen, Østerport, Nørreport och Fredriksberg.
– Arbetet med Citylinjen är nästan klart. Linjen ska inviga i höst, berättar Kåre Møller Madsen.

Det är ännu inte helt klart vad köpenhamnarna ska använda sitt ”nyerövrade” landområde i Nordhamnen till.
– Förmodligen ska där byggas bostäder. Köpenhamn växer med 10 000 invånare om året och de behöver någonstans att bo. Nya bostäder behövs också för att se till att huspriserna inte skenar iväg, säger Kåre Møller Madsen.

Arbetet med Cityringen är inte mer än avklarat innan nästa tunnelbaneprojekt drar igång.
– Vi ska bygga en ny metrolinje till Sydhamnen, sammanlagt fem kilometer med fem stationer.

Det är ännu inte helt bestämt var man ska lägga massorna från det nya tunnelbanebygget till Sydhamnen.
– Ett alternativ som man diskuterar är att dumpa massorna utanför Køge. Men det troligaste är schaktmassorna används för att bygga de nya Lynetteholmen.

Det gröna är den nya ön. Bild: Metrosellskapet

Lynetteholmen är ett spektakulärt projekt som Danmarks regering och Köpenhamn stad beslutade om förra året. Man ska helt enkelt bygga en ny konstgjord ö söder om och längs med hamninloppet till Köpenhamn, norr om Refshaleøn.

Köpenhamn har genom århundranden växt ut mot havet. Såväl Christianshavn, Sydhamnen, Nordhamnen som Örestad är byggd på land som har erövrats från havet.
– Men byggandet av Lynetteholmen fortsätter denna utveckling in mot det 21-århundradet, skriver Köpenhamns kommun i ett pressmeddelande

Lynetteholmen kommer att tillföra Köpenhamn 200 hektar ny mark och planen är att man på området kommer att bygga 20 000 nya bostäder.

Med den nya Lynetteholmen tycker sig Köpenhamns myndigheter ha lös en rad frågor på en gång.
• Först och främst ska där erbjudas nya bostäder.
• Försäljningen av bostäder och mark ska bekosta nya metroutbyggnaden.
• Lynetteholmen är ett utmärkt ställe att dumpa schaktmassorna från den nya metrolinjen.
• Den nya ön bildar en barriär mot havet och ska skydda Köpenhamn mot stormvindar från öster.
• Lynetteholmen kan bli en del i den nya och redan beslutade Havnetunneln och som ska leda trafiken i en tunnel öster om centrum, från Amager till Nordhamnen.

Ystad och Trelleborgs hamnar satsar framåt för miljarder

Publicerad: 22 maj, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Två av Skånes största byggprojekt pågår just nu i Trelleborgs och Ystad hamn. Lite grand i skymundan investerar de båda kommunerna nästan 2,5 miljarder kronor i nya färjelägen och hamninlopp.
Investeringarna återspeglar en stark övertygelse om att färjetrafiken även i fortsättningen kommer att spela en stor roll.

Trelleborgs Hamn bygger ut för att kunna möta allt fler passagerare och fordon som tar färjorna över Östersjön ner till kontinenten.
– Vi flyttar längre från Trelleborgs centrum till det nya området i sydost, berättar VD Jörgen Nilsson.

Porträttbilder
VD Jörgen Nilsson
foto: Joachim Wall, Sydsvenska Bild

Flytten och utbyggnaden har pågått en längre tid och redan 2014 var man färdiga med två nya pirar och en ny hamnbassäng. Hela utbyggnaden ska vara klar 2025.
– Just nu håller vi på med färjeläge 13 och 14, de nya färjelägena som är längst österut och längst bort ifrån Trelleborgs centrum, säger Jörgen Nilsson.
– Det är Rover Maritime, ett spanskt företag som håller i den totalentreprenaden. Mycket av utbyggnaden klarar vi själv, naturligtvis med hjälp av inhyrda konsulter och entreprenörer.

Utbyggnaden beräknas kosta 1,5 miljarder kronor – en kostnad som Trelleborgs Hamn i huvudsak själv står för.
– Vi säljer marken i befintligt hamnområde till bostäder och en del är lånefinansierat, säger Jörgen Nilsson
– Vi har också varit duktiga på att söka EU-stöd. Vi har redan erhållit 100 miljoner kronor men i bästa fall kan EU i slutändan komma att stå för 20 procent av kostnaden.

Trelleborgs Hamn är Skandinaviens största hamn för Roll on/Roll off-trafik (färjor i det här fallet) och världens två största järnvägsfärjor trafikerar hamnen. Varje dag ankommer eller lämnar 30-32 färjor Trelleborg. I hamnen arbetar 135 personer.
– I dag passerar årligen 1,2 miljoner fordon hamnen. Och vi räknar med att den siffran har växt till 1,8 miljoner fordon 2026.

Men är ni inte rädda att Fehmarn-tunnel kommer att slå ut färjetrafiken?
– Nej, egentligen inte och framför allt inte när det gäller lastbilstrafiken. Varför ska man åka 40 mil extra samtidigt som många lastbilschaufförer måste ha sin dygnsvila?

Om det varit stor enighet kring utbyggnaden och flyttningen av hamnen så har det uppstått en diskussion om hur trafiken ska ledas vidare.

Kommunen har med stor majoritet enats om att leda trafiken norrifrån i en ny ringled öster om staden. Trafiken skulle då komma in österifrån utan att passera Trelleborgs centrum.

Men detta förslag har fått kritik, bland annat från Trafikverket som i ställer förordat att den nuvarande vägen genom staden ska byggas ut.
– Jag kan tycka det är otidsenligt att leda så mycket tung trafik genom en citykärna, säger Jörgen Nilsson.

Här byggs Ystad Hamn ut söderut, man förlänger helt enkelt Sverige en bit. Foto: Ystad Hamn.

Ystad hamn
Härom veckan tog polska och svenska representanter gemensamt de första spadtaget för Ystads två nya färjelägen.
– Vi bygger ut för att kunna möta nästa generations färjor. Framtiden färjor är helt enkelt för långa och för stora att rymmas på dagens färjelägen, säger Ystad Hamns VD Björn Boström.
– Hamnen måste muddras och de sandmassor vi tar upp använder vi för att anlägga de nya färjelägena längre söderut, vi förlänger helt enkelt Sverige en bit, säger Björn Boström.

VD Björn Boström. Foto: Ystad Hamn

Ystad hamn är helägd av Ystad kommun och lämnar varje år ett bra överskott till den kommunala verksamheten. Den har funnits stor kommunal enighet om de nu planerade satsningen. I och med flytten frigörs stadsnära områden som i dag används som färjeläge.
– Området är attraktivt och Ystad kommun planerar att på sikt bygga bostäder i det övergivna hamnområdet.

Ystad hamn är Sveriges tredje största hamn räknat till antalet passagerare – bara Stockholm och Helsingborg är större. Varje dag anlöper eller avgår ca 22 färjor. I hamnen arbetar ca 35 personer.

Trafiken domineras av två färjelinjer – en till polska Świnoujście och den andra till Bornholm.
– Vi har haft ett nära samarbete med EU och Polen kring de nya färjelägena och polska regeringen är mycket angelägen om att det här projektet ska gå bra, säger Björn Boström.

Total beräknas investeringskostnaden till knappt en miljard kronor.
– Vi har fått 250 miljoner i EU-bidrag, det är det största enskilda EU-bidraget som tilldelats någon hamn i Sverige.

Entreprenaden har tilldelats det danska företaget Per Aarsleef A/S.
– De är redan igång med arbetet vilket ska vara klart redan i slutet av nästa år, säger Björn Boström.

Tre förslag till ny Öresundsbro – kan sluta med ett fjärde…

Publicerad: 8 maj, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Erik Magnusson

En ny fast förbindelse mellan Sverige och Danmark är framtidens stora infrastrukturprojekt i södra Sverige.
Entreprenad Live bad Erik Magnusson kommentera de olika alternativen. Erik Magnusson har i många år för Sydsvenskans räkning bevakat utbyggnadsplanerna över Öresund.

– De tre huvudalternativen är tåg/bil tunnel mellan Helsingborg och Helsingör, Europaspåret mellan Landskrona och norra Köpenhamn och utbyggnad av Köpenhamns metro till Malmö, säger Erik Magnusson.
– Men det finns också ett fjärde alternativ att helt enkelt bygga ut den nuvarande Öresundsbron.

1. HH-spåret
Huvudförslaget innebär två separata tunnlar. Den ena är en tågtunnel som går från Helsingborgs centrum till Helsingörs centrum. Den andra tunneln är för bilar och mynnar söder om såväl Helsingörs som Helsingborgs centrum. Alternativet utreds just nu av såväl danska som svenska trafikverket.
– HH-tunneln är den som har starkast uppbackning just nu och stöds av Region Skåne, säger Erik Magnusson.
– Problemet är att man inte riktigt vet vad man ska göra av tågtrafiken på den danska sidan.
Svårigheten med det här alternativet är att danskarna får över en massa trafik norr om Köpenhamn som sedan måste ta sig förbi Köpenhamn för att ta sig söderut i Europa. Förutom att det kostar en massa i nya väg- och järnvägar så är många danskar måttligt intresserad av tung trafik på den ”danska guldkusten”.
– Man kan lugnt säga att entusiasmen för det här förslaget är större på den svenska än den danska sidan, säger Erik Magnusson.

2. Europaspåret
En järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamns norra delar. Förslagets främste förespråkare är Landskrona starke man och kommunalråd Torkild Strandberg. Han argumenterar mot HH-tunnel som han hävdar inte kan transportera godståg eftersom Öresund är för djupt utanför Helsingborg och dessutom finns det inga anslutningsräls på danska sidan. Däremot, hävdar han, skulle en tunnel från Landskrona nästan komma rakt in på Hovebangården i Köpenhamn och tåget skulle kunna fortsätta ner i Europa.
– Europaförslaget är ju bara för järnväg och har inte riktigt fått något genomslag, kommenterar Erik Magnusson.

3. Metro-spåret
Förslaget går ut på att Köpenhamns Metro via en tunnel förlängs till Malmö. Förslaget backas upp av ledningen i såväl Malmö som Köpenhamn. För en Malmöbo är förslaget lockande då man utlovar avgångar varannan minut och en restid på 20 minuter. Nackdelen med förslaget är att det varken löser problemet med lastbilstrafiken eller den ökande godstrafiken eftersom rälsen enbart är avsedd för tunnelbanetåg.
– Men det är det förslag som är marknadsmässigt intressant. Man kan via biljettintäkterna från passagerarna nå lönsamhet.

4….bättra på Öresundsbron
Ett fjärde, men mindre diskuterat alternativ, är att förbättra Öresundsbrons kapacitet.
– Ägarna till Öresundsbron ser ingen anledning till oro och tror det dröjer ytterligare 20 år innan de nått kapacitetstaket. En oväntat snabb trafikökning på grund av Fehmarn-bält tunnel är det enda som de tror på kort sikt kan ändra på detta, säger Erik Magnusson.
Och det finns mycket som kan göras. Ett dubbelspår på Pepparholmen, ökad kapacitet både på Kastrup och på den svenska sidan, en ny tågtunnel mellan Pepparholmen och Danmark (för godstrafik) kan lätta på trycket i många år framöver.

5. De övriga förslagen.
….Mats Améen, tidigare chefsstrateg på Skånetrafiken, har föreslagit en ny rak järnvägstunnel mellan Malmö centrum och Köpenhamns centrum anpassad för höghastighetståg.
….Dansk byggeri har för ett tiotal år sedan föreslagit en tågtunnel mellan Falsterbo och Stevns på Själland (långt söder om Köpenhamn) som skulle leda tågen rakt på Fehmarn-tunneln (och Nordsjälland och Köpenhamn skulle slippa tung tågtrafik).

En Globen med massor från Fyra spår-utbyggnaden

Publicerad: 24 april, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Stora mängder massor och deponi ska tas om hand när Fyra spår mellan Arlöv och Lund byggs ut.
– Jag brukar populärt säga att massorna motsvarar en fylld Globen, säger Trafikverkets projektchef Jens-Peter Eisenschmidt.

Jens-Peter Eisenschmidt. Bild: Trafikverket/JV, NCC/OHL

Södra Sveriges just nu största anläggningsprojekt är i full gång sedan drygt ett år. Det märket alla boende i Malmö-Lund när broar och vägar tillfälligt stängs av.
– Men när det gäller massor är vi fortfarande bara i början av projektet och det är relativt små mängder som måste tas om hand, säger Jens-Peter Eisenschmidt.
– Än så länge klarar vi oss genom att anlägga nya bullervallar eller förlänga gamla bullervallar.

Den riktigt stora utmaningen kommer våren 2021 när järnvägen genom Åkarp och Hjärup ska grävas ner i ett stort dike, som mest sex meter djupt.
– Det är den frågan vi arbetar med just nu. Det gäller att hitta det ekonomiskt och miljömässigt bästa alternativet.
– Om inte annat så har vi möjlighet att lägga massorna i Norra hamnen i Malmö. Men det är många lastbilar som i så fall ska köra dit så helst vill vi hitta ett mer ekonomiskt och bättre miljömässigt alternativ.

Har ni stött på miljöfarliga massor?
– Vi gjorde noggranna provtagningar redan innan vi drog igång projektet och vi har inte stött på några större överraskningar.

Hur går det projektet som helhet?
– Det går väldigt bra. Vi började skissa på en tidsplan för fem år sedan och den håller vi även om vi har små marginaler.

Hur fungerar samarbetet med allmänheten?
– Trots att det är stora ingrepp så tycker jag att de flesta är väldigt förstående – även när vi tillfälligt tvingats stänga broar och vägar.


Faktaruta:
Järnvägen mellan Arlöv och Lund ska byggas om till fyra spår. För att klara ombyggnaden måste man tillfällig anlägga två extra spår som sedan tas bort.
De fyra spåren förväntas vara i full drift 2024.
Stationerna i Burlöv, Åkarp och Hjärup byggs om och en helt ny station anläggs på Klostergården.
NCC har tillsammans med spanska OHL tilldelats entreprenaden.
Kostnaden beräknas till drygt fem miljarder kronor.
Längden på ombyggnaden är 11 kilometer, varav 5 kilometer nedsänkt


Nu drar Fehmarn Bält-projektet igång – dubbelt så dyrt som Öresundsbron

Publicerad: 2 april, 2019 av Hans-Erik Kristensson |

Nu börjar man bygga Fehmarn Bält-förbindelsen, tunneln som ska förbinda Danmark med Tyskland.
I förra veckan beslöt danska folketingen att trycka på startknappen för de delar av förbindelsen som finns på den danska sidan – trots att Tyskland ännu inte är klara med alla beslut.

Det danska tunnelkonsortiet Femern A/S står beredda och har redan ingått avtal med de två byggkonsortierna – Femern Link Contractors och Fehmarn Belt Contractors

Här är de första fyra projekten som drar igång:

1. Arbetshamn
En ny arbetshamn ska byggas för att kunna ta emot de miljoner kubikmeter material som kommer att behövas för bygget. Kostnad ca 1,5 miljarder sek.

2. Tunnelportal
Själva ingången till tunnel ska redan nu färdigställas. Också den kommer att kosta 1,5 miljarder och den tar 2,5 år att bygga.

3. Fabrik för tunnelelementen
Det är den dyraste delen av de nu beslutade projekten. Den ska kosta drygt 2 miljarder kronor och producera de 89 tunnelelementen. Sjuttionio av elementen väger 73.000 ton per styck och ska vara 217 meter långa, medan de sista tio elementen var och ett blir 40 meter långt väga 23.000 ton.

4. Administrationsbyggnad
Den enklaste och billigaste delen. Kostnad 100 miljoner och om ett år ska ingenjörer kunna flytta in.

Efter mycket funderande fastnade man till slut för en sänktunnel, inte minst eftersom den ger bra kontroll över kostnaderna till skillnad från broar där kostnaderna tenderar att springa iväg.

Fehmarn Bält-förbindelsen kommer i princip att följa samma sträckning som den nuvarande färjeförbindelsen Rödby-Puttgarden. Den kommer med sina 17,6 kilometer att bli världens längsta kombinerade väg och tågtunnel.

Fehmarn Bält får nöjda sig med att vara världens längsta kombinerade väg- och tågtunnel. Jämfört med andra tunnlar blir den slagen av norska Lærdalstunneln som är knappt fem kilometer längre (24,5 jämfört med 17,6).

Hela projektet är kostnadsberäknat till 66 miljarder kronor, alltså ungefär dubbelt så dyrt som Öresundsbron som kostade 37 miljarder. Men det är svårt att veta om man räknat alla kringkostnader på exakt samma sätt och fått en helt korrekt jämförelse.

Medan entusiasmen för projektet varit stor i såväl Danmark som Sverige så har den varit betydligt svalare på den tyska sidan. Även om tyska myndigheter varit med på tåget så har inte minst invånarna på ön Fehmarn protesterat våldsamt. Tunnel ska mynna ut på den lilla idylliska tyska ön (en tredjedel så stor som Bornholm) och invånarna fruktar att deras paradis ska försvinna med all den nya trafiken. Än är inte sista överklagandet behandlat på tyska sidan – men trots det så väljer alltså danskarna nu att dra igång projektet.

Utställare Göteborg 2021